Leta i den här bloggen

onsdag 14 mars 2018

På sidan

Minns ni SOS Poseidon, en av de första sk katastroffilmerna? Den släpptes 1972, långt innan man ens hade börjat tänka på datoranimering. Effekterna består av suddiga sekvenser med en modellbåt på vad som ska vara ett stormigt hav men mest handlar det om studiotagningar. Svenska MAD gjorde en karikatyr i seriestripsformat som de kallade SOS På sidan upp och ner (eller något liknande). Och nu kommer vi till vad detta har med fiske att göra. Såväl fartyg som fiskar ska hålla sig på rätt köl, annars är de förlorade. På sidan eller upp och ned ser man bara skadade eller döda fiskar i vattnet. Deras kamouflage, som bygger på att de håller sig på rätt köl, är försatt ur spel och de har heller inte förmåga att hålla sig i stimmet eller på annat sätt dolda. De är därför lättare att få syn på för måsar, andra fiskar och oss fiskare.

Sådana fiskar är lätta byten och blir därför uppätna, oftast av rovfiskar. Den listige sportfiskaren kan dra nytta av den kunskapen och fresta rovfisken med ett bete som simulerar en skadad eller död bytessfisk. Metaren har här ett försteg, för det är ju precis vad han gör vare sig han fiskar med sk deadbait (stillaliggande på botten eller med sink-and-draw, twitching eller någon annan teknik) eller levande bete (för en mört med en krok i ryggen som sitter fast under ett flöte är ju just en skadad fisk som inte kan gömma sig eller fly undan). Möjligen är detta en av förklaringarna till att mete ofta är mer effektivt än spinnfiske? 

Men det finns hopp möjligheter även om man fiskar med konstbeten. Ett skeddrag som tas hem med spinnstopp som låter det dala ned mot botten beter sig inte som en frisk fisk. Att låta det ligga på botten ett tag (där detta är möjligt) och sedan göra ett eller flera kortare ryck (eller kanske knyckar är ett bättre ord) ökar illusionen av en döende fisk och kan ofta utlösa hugg. Ytbeten av sk poppertyp är också imitationer av skadad fisk som ligger och sprattlar i ytan, särskilt när de tas hem långsamt, med små knyckar följda av längre perioder då man bara låter poppern ligga där. Det finns också, upptäckte jag till min förtjusning, ytbeten som är gjorda för att ligga på sidan, dvs de ligger rätt men är målade så att det ser ut som om den fisk de ska efterlikna ligger och flyter på sidan.


En avsiktligt "felriggad" Savage Gear soft 4play.



Mjukplastbeten finns stora möjligheter att rigga så att de, mer eller mindre illusoriskt, efterliknar en skadad fisk. Ett bete som Savage Gears Soft 4play kan, till exempel, tacklas på en vanlig jiggkrok så att kroken kommer upp på ena sidan snarare på ryggen. Jiggen kan sedan få sjunka till botten där den får ligga och "spela död" medan man emellanåt gör små ryck - någon eller möjligen några decimeter - precis som en döende men ännu inte alldeles död fisk skulle röra sig. Andra liknande mjukisbeten kan användas på samma sätt och även andra krokar, tex någon av de många sk worm hooks som är försedda med vikter (fasta eller lösa) som får dem att fungera som "köl" för betet. Eller så löper man linan ut och använder ett bete riggat så att det saknar egenstabilitet, dvs slumpvis kommer att befinna sig på rätt köl, på sidan eller upp och ned när det rör sig i vattnet. Tacklar man ett sådant bete "viktlöst" kan det fiskas ytligt men även få röra sig genom vattenskikten. Här, som alltid när man vill efterlikna en döende fisk, gäller att inte ha bråttom med hemtagningen. Det kan gärna få ta flera minuter att fiska hem även ett måttligt långt kast. Tänk mete snarare än spinnfiske.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar